STADEN SOM ALDRIG BLEV MIN

Nu är det en vecka sedan vi var och hälsade på Alva i Stockholm, staden som aldrig blev min. Längtan till en större stad var något man skulle göra som tonåring under 90-talet. Man skulle ogilla sin hemstad så mycket att direkt efter studenten skulle man här i från. Jag ville till Göteborg eller Stockholm och jag ville läsa teater. Sökte till en teaterlinje i Stockholm men kom inte in. Sökte även till Malmö men mitt självförtroende svek mig och jag hade en sådan dålig monolog, att jag bara kunde inte åka till Malmö på audition. Men två av mina närmaste vänner flyttade till storstäder, en till Göteborg och en till Stockholm så det var en hel del farande till dessa städer under helgerna. Så där fick jag väl den roliga delen av storstadspuls. För jag blev mätt och kände rätt snabbt att storstaden är nog inte för mig. Jag står stadigt där jag står och jag älskar lugnet, jag njuter av enkelheten. Men inte för inte att jag ibland kan fundera på hur hade det varit om vi hade flyttat och Stockholm är ju så fantastiskt vackert. Så det är extra kul tycker jag att min dotter faktiskt flyttade och får testa på en annan stad. Det passar henne måste jag säga, staden blev hennes istället;)

jag ansvarade för vagnen 

för Tompa ansvarade för denna lilla globetrottern, som diggade att hänga i BabyBjörn. 

Det var bara jag, Thomas, Vera, Olle och Abbe som åkte upp. Jack och Nick hade hand om Chester på hemma plan och dom var lika lyckliga för den egen tiden. Vi bodde på hotell men Vera sov hos Alva hela helgen, lite systra tid. Vi lagade mat i Alvas lägenhet och strosade på söder. Jag fick Olle och hellre besöka Nordiskamuseet än Skansen, vilket jag tror blev ett bra drag. Han hade tröttnat utomhus efter en timme i kylan. Vi får ta skansen till våren/sommaren i stället.

I Stockholm sken solen på lördagen

                   

                   

Thomasdagen en viktig dag för Thomas viktigare en hans födelsedag på luciadagen. Så han blev ju väldigt glad när den fanns med bland högtiderna på museet. Så nu planerar han hur vi ska kunna få in den som en dag att fira tillsammans med vänner.

Lunchstop blev givetvis "korvmojjen" Claragrillen 

Olles toppfem av maträtter är korv, tror han skulle kunna äta det varje dag.

                  

Våran lille Abbe är så smidig så det var inga problem och resa med honom, så nöjd. 

Nu är det inte länge förens det är första advent bara en söndag kvar nnan det är dags och tända första ljuset. Åh vad det ska mysas här hemma, jag har städat källare nu på en massa skräp som ska till tippen sen har jag bara lite kvar och städa där nere. Så i slutet av veckan börjar jag julstädningen i huset. Fönster ska putsas och lister torkas, så mysigt med julstädet. Man vet ju att det är startskottet på allt det juliga.