Men åter till Vishetens julafton, vi hängde hemma bara vi i familj och det är så gott! Vi lägger upp julafton hur vi vill och då är det viktigt att ingen stressar, jag avskyr verkligen stress den sabbar så mycket. Julaftonsmorgon var det sovmorgon till halv åtta, jag hade dukat kvällen innan. Till julaftons frukost som bestod av som vanligt "tomtegröt" och hembakat bröd. Sen var det lite fixande, typ som att vi gjorde iordning oss för vid klockan tio skulle vi vara i kyrkan och lyssna på kusin Vida som sjöng. Vi tittade på julkrubban och lyssnade på om Jesus födelse. Behöver nog ta och berätta lite för Abbe om vem "han som hänger på korset" i kyrkan, han var väldigt undrande kring detta.
Sen gjorde vi iordning maten som Thomas hade förberett det mesta sen dagen innan och självklart skulle gottebordet fyllas på, det fylls på ända fram till nyår typ. Vi åt julmaten innan Kalle och varför blir man alltid så mätt på julmat jag försökte va lite vuxen och ta först av det kalla och sen det varma men det åker ju ändå med en massa små kalla anrättningar till det varma.
Sen blev det glögg och man fick ta från gotte bordet till Kalle och som vanligt så kom faktiskt tomten efter Kalle.
Vi delar ut julklappar men sen väntar vi in så alla får öppna en var åt gången så vi ser vad alla får och att man kan tacka varandra. Det tar tid men så mysigt och vi har ju inte någon övermäktiga julklapps berg i vår familj.
Sen blev det lite tid för att spela sällskaps spel innan Alva skulle med tåget till Jönköping och Nick åkte hem till sig. Vi andra slängde på oss pyjamas och alla hamnade framför tv:n. Så lugn och rofylld jul exakt som vi vill ha den just nu, det kan ju alltid ändra sig och då är det ju också välkommet.
Igår var vi bara hemma och gjorde inget vi skulle laga mat var det enda vi hade bestämt. Så förberedde lite innan under eftermiddagen typ hemmagjord pasta och Thomas fixade hummern som skulle vara fyllningen i tortellinin med skummig bisque. Kvällspromenaden åkte vi ut och tog i skogen det var beckmörkt så pannlamporna på, men så tyst och kallt. En riktigt härlig promenad i skogen piggade upp oss lite faktiskt. Chester har inte jätte problem med smällare men vi vill inte heller utsätta honom för det mer än nödvändigt så då kan man passa på och ta långa kvällspromenaden ute i skogen på nyår. För sen chillar han som han brukar han har liksom sin kvällsrutin som han följer, men visst lite tittade han på fyrverkerierna från fönstret och fick en extra tuggben när tolvslaget slog.
Kramar











