I torsdags var det städdag här hemma då hjälps alla åt och städ, barnen tar sina rum och vi vuxna fixar resten, när man jobbar heltid känns det viktigt att just städningen inte läggs på helgen utan då kan absolut göra större städ och fix projekt men den där vardagsstädet ska vara avklarat. Men i torsdags var det ingen av oss som orkade laga, veckan hade varit alldeles för intensiv på jobbet. Så det fick bli köpe pizza.
Jag tog sen Chester på en lång kvällspromenad genom skogen, han älskar och vistas i skogen och ha möjligheten där och röra sig friare.
Vi är alltid säkra på att Chester kommer på inkallning annars hade han inte fått gå lös. Väljer ju också att ha han lös där det inte vistas särskilt mycket folk. Han lämnar inte heller oss ur siktet så vi har koll på varann hela tiden.
Det var så himla lugnt och solen höll på att gå ner
Denna hund förstår om folk tycker han ser stor och lite otäck ut, så när jag så en man längre framför oss i blå jacka jadå kopplade jag givetvis honom. Vi fortsatte traska på och vi skulle komma att möta mannen så låg vägen vi gick på, det skulle vara ett utgrävt vattendrag mellan oss om han skulle stå kvar. Men helt plötsligt när jag tittar upp då är han borta, puts väck, syns inte hörs inte och Chester verkar inte ens ha uppmärksammat honom heller. Jag tyckte där och då att det blev obehaligt och jag var himla glad för att ha en rottweiler i kopplet. Var tusan tog mannen vägen om han vände om och gick i skogen borde det ju höras om han valde att gå in och gömma sig är det ju bara skit läskigt.
Kvar stod en blå sopsäck som jag först trodde var en vadringsryggsäck. Vad det var i den vet jag ej men jag får helt enkelt gå tillbaka och kolla. Samma tid tyckte min kollega för det kunde varit ett spöke jag sett. Så tänkte inte jag men såg tänkte hon så ja både och är väl möjliga.
Nu ska vi snart iväg här på kärleksparaden i stan! Ha en fin lördag!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar